Grundkurs Vinter Utrustning, tips och råd

Grundkurs Vinter Utrustning, tips och råd

 

Det är lite väl sent att tala om för er vilken typ av utrustning och vad ni ska tänka på vad gäller kläder när vi startar kursen. Konsekvenserna kan bli att det blir jobbigt för de som har begränsad kunskap om vintermiljön och har vi riktig otur kanske någon tvingas bryta för att de har olämplig utrustning.

Därför följer här lite utbildning, tips och råd avseende framförallt kläder inför GK Vinter. Kom dock ihåg att den mesta utrustning vi använder för sommaraktiviteter fungerar lika bra på vintern, det som behöver kompletteras är framförallt kläder för lägre temperaturer och varmare sovsäck, ni behöver alltså inte springa iväg och köpa en helt ny vintergarderob och en del saker kanske ni kan låna ihop från kamrater.

Vad gäller kläder är det framförallt två saker att tänka på, flerskiktsprincipen och material i kläderna.
Flerskiktsprincipen innebär att det är lättare att hålla värmen men framförallt reglera värmen med flera lager tunna kläder istället för några få tjocka. Det är klädernas förmåga att binda luft som gör att vi upplever olika plagg som mer eller mindre varma och med flera lager kläder blir det också luft mellan varje plagg som hjälper till att isolera.

En T-shirt, en tröja och en dunjacka håller visserligen värmen bra ner till ca -15-20° men så fort vi börjar röra på oss blir det för varmt. Tar vi då av oss dunjackan kanske det blir för kallt med bara T-shirt och tröja. Om vi istället har en långärmad tunn tröja, en långärmad skjorta, en tunn tröja och en vindtät jacka/anorak kan vi stå still utan att frysa och lätt reglera värmen när vi börjar röra på oss. Blir vi för varma börjar vi ju svettas vilket sommartid kan vara obekvämt men på vintern kan det vara farligt. Blöta kläder isolerar dåligt och vi kan snabbt bli nedkylda så fort vi slutar röra på oss och inte producerar ”egen” värme.

Många ”glömmer” också att klä på sig på benen. På överkroppen har man två-tre par tröjor men på benen samma byxor som man använder på sommaren och ingenting under. Så fort det blir minusgrader rekommenderar vi ett par långkalsonger (givetvis beroende på aktivitet), då behöver man heller inte så mycket på överkroppen.

Vi måste också tänka på vilken förmåga våra kläder har att transportera fukt. Innersta lagret (lager 1) bör vara av ett tyg som (huvudsakligen) lätt för fukten vidare till nästa plagg (lager 2) och därför inte upplevs som kallt eller fuktigt när vi slutar röra på oss och svalnar. Lager 2 ska kunna ta vara på fukten från lager 1 utan att det känns alltför fuktigt, sprida ut det över ytan (på det lagret) så fukten lättare avdunstar och isolera. Lager 3 är en tröja eller liknande som isolerar och behåller värmen bra. Beroende på miljön, hur kallt det är och hur mycket värme vi själva producerar när vi rör på oss kan vi lägga till ytterligare lager för att förstärka klädseln.

Som exempel på hur mycket värme vi producerar när vi rör på oss kan följande tas:
För att inte frysa när vi står still i -15° behövs ett par tjocka långkalsonger under byxorna, en långärmad undertröja, långärmad skjorta, tröja och en tjock jacka, tumvantar på händerna och en tjock mössa på huvudet.
Om vi skulle åka skidor med pulka eller ryggsäck i lugnt tempo i samma temperatur räcker det med bara byxor, en undertröja och en vindtät jacka, tunna handskar på händerna och ingen mössa. Exemplet är givetvis teoretiskt men visar även på hur viktigt det är att tänka på vad jag ska göra när jag klär på mig så jag inte blir för varm så fort jag börjar röra på mig.
En tjock dunjacka eller liknande används framförallt som förstärkningsplagg vid raster eller om det blir väldigt kallt.

Materialval: Det är huvudsakligen tre olika typer av material vi vanligen använder i våra kläder, bomull, syntet eller ull, var och en med sina för- och nackdelar.

Bomull är slitstarkt, tål eld rätt bra och är relativt billigt. Den stora nackdelen vintertid är att bomull tar lång tid att torka när det blivit fuktigt eller blött och kyler därför kroppen, framförallt om man har det som innersta plagg (långkalsonger, undertröja). Bomull i byxor eller jacka är däremot bra eftersom det tål eld bra och det blir en del eldande under kursen.

Syntet är olika typer av tyger gjorda i ”plastfibrer”, de är oftast relativt billiga i plagg som används som lager 1 och transporterar också bort fukt bättre än bomullsplagg. Eftersom syntetfibrer i sig inte suger i sig fukt (fukten finns mellan fibrerna) torkar de också relativt snabbt när de blivit blöta eller efter tvätt. Nackdelen med syntet är att det är känsligt för eld, tänk bara på en fluffig fleecetröja när ni ska lägga på mer ved på elden eller liknande. En annan nackdel är att syntetkläder lätt tar till sig dålig lukt i tex undertröjor.

Ull är relativt varmt och har förmågan att kunna ta till sig mycket fukt innan den upplevs som blöt, betydligt mer än bomull. Nackdelen är att ull inte är lika slitstarkt som bomull och en del upplever att den kliar. En tjock ulltröja som ytterplagg må vara varmt och skönt men även den kan vara känslig för eld och dessutom fastnar allskönt skräp lätt i tröjan. Ull är också oftast dyrare än motsvarande bomulls- och syntetplagg.

Som ni ser har olika tyger olika för- och nackdelar och de optimala plaggen för alla typer av friluftsaktivitet finns inte. Jag har skrivit att bomull lämpar sig bättre än syntet vid eldande tex men det finns tjockt och slitstarkt syntettyg som lämpar sig för sådan aktivitet också. Dessutom finns det ett flertal tyger som är en blandning av olika material.

Tjockleken på tyger nämns i gram/m², oftast 200 g, 400 g, 600 g och 800 g. En tröja i 800 g är riktigt tjock och 200 g är att likna med en tunn T-shirt. Tänk på tjockleken i olika plagg om ni köper nytt. Även om ett par långkalsonger i 800 g är varma och sköna har man bara nytta av dem (i princip) när man står still. Två par långkalsonger, ett 200 g-par och ett 400 g-par ger större möjligheter att klä sig efter omständigheterna och blir det riktigt kallt kan man ju ta på båda.  Olika tyger är också mer eller mindre lämpliga i de olika lagren vi ska klä oss enligt flerskiktsprincipen. De flesta kläderna ni använder på sommaren funkar dock även utmärkt under vintern.

Vi vill dock starkt rekommendera er att inte ha långkalsonger eller undertröjor (lager 1) i ren bomull.

Långkalsonger: Se ovan, bättre med två par i olika tjocklekar än ett par tjocka.

Mössa: Minst två par, en tunnare att använda vid varmare väderlek eller när man rör på sig samt en tjock att ta på sig när man rastar och står still.

Handskar: Samma som mössa, minst två par, ett par fingerhandskar och ett par tumvantar. Dessutom rekommenderar vi ett par vinterarbetshandskar och även riktigt tunna handskar, så kallade kontakt- eller montagehandskar, som ni har på er när det är riktigt kallt men man måste pilla med småsaker som tex ett krånglande kök.

Halsduk: En ”snushalsduk” och en tjockare.

Skor: Här kommer vi till en av de saker där er sommarutrustning förmodligen inte räcker till. Ett par vanliga sommarkängor är inte tillräckligt när det blir kallare än -5° (givetvis individuellt), framförallt om man bara har ett par strumpor i kängorna. Ni bör ha ett par riktiga vinterkängor och ni som vill låna skidor på plats ska kolla att kängorna passar på försvarets träskidor ”Vita blixten” med den gamla bindningen. Ett par skopåsar som träs utanpå kängorna vid rast etc gör att man lättare håller värmen. För den som föredrar ordentliga vinterstövlar går det också lika bra.

Strumpor: Ullstrumpor eller en blandning (i tyget) av ull/syntet är att föredra framför bomullsstrumpor vintertid.

Sovsäck: Inte heller er sommarsovsäck räcker till i vintermiljön, ni skall ha en säck som klarar ner till -25°–30°. Detta kan lösas genom att ni kanske har två sovsäckar, stoppa då den tunnare i den tjockare så har ni en vintersäck (beroende på hur varma säckarna är från början). Titta på olika sovsäckstillverkare som erbjuder dubbla sovsäckar så får ni en uppfattning om vad era säckar klarar av. En innerpåse skyddar sovsäcken mot smuts och höjer även värmen, ca 5° beroende på tyg, tjocklek etc. Ett påslakan fungerar utmärkt som innerpåse. På samma sätt höjer en ytterpåse värmen och dessutom skyddar den sovsäcken mot glöd, slitage och smuts. Kan lätt sys själv eller köpas på närmaste lämplig friluftsaffär.

Ni behöver inte vara rädda för att det ska bli för kallt, skulle det bli extremt kallt så anpassar vi villkoren för övernattningen efter det.

Liggunderlag: Ni bör ha två liggunderlag, ett vanligt och det andra räcker med en billigare modell typ Biltema eller köpt på en mack. Mycket av värmeförlusten när man sover ute sker mot marken och eftersom det är kallare vintertid underlättar det med två liggunderlag. Uppblåsbara liggunderlag av olika modeller må vara bekväma och isolera bra även vintertid men de är känsligare för glöd och eftersom mycket utav utedygnen kretsar kring eldande skulle jag undvika den typen av liggunderlag men ni beslutar själva vilken sort ni tar med.

Byxor: Samma sort (”friluftsbyxor”, inte jeans eller liknande) som ni använder sommartid funkar alldeles utmärkt på vintern så länge ni får plats med ett (två) par långkalsonger under. Det bör dock finnas möjlighet att dra åt byxbenen nertill så inte snö kan krypa upp där, komplettera gärna med ett par damasker. Om man ska ha ett par specifika vinterbyxor kan man tänka på att det är en fördel om de går lite längre upp på ryggen så jag inte får glapp i midjan mellan byxor och tröja. Jag undviker fodrade byxor eftersom det lätt blir för varmt och svårt att reglera temperaturen. Ett par långkalsonger kan jag ta av mig om det blir för varmt men fodret i ett par för varma byxor är svårare att ta av. Blir det väldigt kallt och beroende på aktivitet så kan ett par tjockare byxor vara bra. Eftersom vi inte kan veta hur kallt det blir och ni inte ska bära med er all utrustning hela tiden kan ni ju ta med två olika byxor om ni vill det, de byxor ni inte behöver lämnar ni på rummet när vi går ut. Ett par enkla överdragsbyxor att dra över de vanliga byxorna vid låg aktivitet eller om det blir riktigt kallt är en relativt bra och enkel lösning som förstärkningsplagg. Även om de inte är så tjocka blir det ett lager luft till som isolerar. Helst höga i midjan och, om möjligt, att man kan dra på dem utan att behöva ta av kängorna.

Jacka/Anorak: Samma som för byxor, det som funkar på sommaren funkar även på vintern, kontrollera bara att ni får plats med tillräckligt med kläder under jackan, kom ihåg att det är luften som isolerar så det får inte bli för trångt. En enklare jacka eller anorak som man tar på sig ovanpå den ordinarie jackan är ett bra komplement men en tjock fleecejacka/tröja under den vanliga jackan funkar också. Helst ska det vara ordentliga fickor i jackan så ni lätt kan byta till tjockare/tunnare handskar, mössa etc utan att behöva gräva fram ur ryggsäcken.

Gore-tex: För- och nackdelar med Gore-tex och liknande material kan diskuteras länge. Fördelen sommartid är att plaggen andas mer än ett vanligt regnställ som man bär om det regnar. Dock tolkar många begreppet ”andas” i dessa sammanhang som att det är det bästa som finns, så är inte fallet. En vanlig jacka utan någon typ av membran andas avsevärt bättre än vilken Gore-tex motsv som helst. Dessutom har dessa plagg oftast yttertyg av syntet som är känsligare för eld. Återigen, vad ni väljer är upp till er men var medveten om för och nackdelar med dessa typer av plagg. Min personliga åsikt är att Gore-tex plagg motsv är överskattade så fort det börjar bli minusgrader. En del är ju dock lättare än liknande jacka i bomull men det är en annan sak.

Träna med eldstål: Vinterkursen är framförallt inriktad mot grundläggande kunskaper och överlevnad i vintermiljö. Vissa saker förutsätter vi att ni redan kan och göra upp eld med eldstål är en sådan sak. Ni får inget eldstål av oss på kursen utan det får ni ta med själva. Se till att ha tränat ordentligt på att göra upp eld med eldstål innan kursen startar. Ovana att använda eldstål i kombination med låga temperaturer gör eldstartandet besvärligare än nödvändigt.

Eldstartarkit: Tillgången på näver och liknande är ju lika god på vintern som på sommaren däremot kan den vara snöig, isig och spröd. Samla några nävar näver, några tunna trästickor, gärna av töreved, och förvara i en plastpåse. Det blir ert startkit när ni ska göra upp eld. Efterhand som ni använder startkitet fyller ni på med mer material från skogen.

Skidor: Det finns skidor i Ånn som ni får låna. Det är försvarets gamla träskidor ”Vita blixten” med den gamla bindningen. Det finns inget namn på den typen av bindning, ni får själva kolla upp hur den ser ut och tänka på det vid skoval. Det brukar funka alldeles utmärkt med de flesta typer av vinterkängor så länge de inte är för breda eller höga vid tårna och framförallt om man har stora fötter, storlek 45-46 och uppåt. Den som vill ta med sig egna skidor får givetvis göra det.
Gör också ett litet reparationskit för skidor: Ett par 2 mm tunna stål- eller aluminiumplattor, 70 mm breda (eller samma bredd som era skidor om ni tar med egna) och 10-15 cm långa. Borra hål (3-4 mm diameter) i plattorna varannan cm. Komplettera med 10 st skruvar i diameter enligt borrhålen, 15-20 mm långa med rakt spår på skruvskallen, gärna ”spetsiga”, man har ingen borr med sig så det ska gå relativt lätt att skruva ner skruvarna. Med dessa plattor och skruvar kan man skruva ihop en bruten skida så man hjälpligt kan fortsätta åka med den. Det finns färdiga reservskidspetsar att köpa men det är inte bara skidspetsen som kan gå av.
Givetvis underlättar det med skidvana men den som har liten eller ingen skidvana behöver inte vara rädd, vi anpassar skidningen efter kunskapsnivå på deltagarna.

Snöskyffel: Ni behöver själva ta med snöskyffel men det räcker med en mindre modell, ca 15-20 x 30-40 cm på själva skoveln. Det finns en mängd olika varianter och prisklasser på marknaden och vi vill inte bestämma åt er vad ni ska köpa. Dock är det viktigt att själva skoveln är i metall eller hårdplast. Snö kan ibland vara ordentligt packat eller fruset och en skovel i mjukplast har man ingen nytta av då. Ett relativt billigt alternativ är att köpa försvarets gamla hopfällbara spade och komplettera med ett snöblad. Oavsett vilken typ av snöskyffel ni skaffar, tejpa de delar på den som ni håller i med någon typ av vävtejp. Detta för att undvika att bli för kall om händerna när man gräver. Även övriga metall- eller plastdelar i er utrustning kan vara en fördel att tejpa vintertid.

Boendet: Ni sover två till fyra stycken i samma rum under veckan, toalett och dusch i korridor, och vi behåller de rummen under utedygnen. Ni behöver alltså inte tänka på att all utrustning skall med när vi går ut utan ombyte och sådana saker lämnas kvar på rummet.

Termos: Det är bättre med tex två halvliterstermosar än en enliterstermos. Så fort man öppnar den stora termosen börjar vätskan tappa värmen oavsett hur bra isolerad termosen är. Med två termosar öppnar man ju bara en åt gången. Stoppar man termosen i sina extrastrumpor håller de värmen ännu bättre.

Matkärl, bestick: Undvik metallbestick, är det -30 är det inte roligt att slicka på en metallsked, samma för kåsa/kopp i metall. Matkärl är inte lika viktigt men jag föredrar plast vintertid. En ”termoskåsa” håller värmen betydligt bättre vintertid än en vanlig. Ni behöver inte ta med något eget kök.

Ryggsäck: En ramsäck eller softpack, det är upp till er och vad man trivs med. För utedygnen behövs det en tillräckligt stor säck för att få plats med utrustningen, vintern kräver ju lite mer utrustning än sommaren. För övrig utrustning ni vill få med er för kursen funkar vanliga väskor bra, som sagt tidigare, ni behåller rummen under utedygnen och behöver inte tänka på att bära med er allting hela tiden.

Kniv: En vanlig Morakniv räcker och den kan kompletteras om ni vill med ett multiverktyg, vi ser helst att ni inte har med er några ”minimachetes”. Se till att kniven är ordentligt vass.

Yxa och såg för gruppbruk har vi.

Solglasögon: Vanliga solglasögon eller skidglasögon.

Vattenflaska: En vanlig vattenflaska om ca 1-1.5 liter av valfri modell men också en ½-liters PET-flaska med vid öppning som tex en MER flaska.

Träning och förberedelser: Visst underlättar det med en god fysik i friluftssammanhang men det är inte den typen av träning vi vill poängtera här, kursen är inget kraftprov i skidåkning eller fysisk prestation. Den typ av träning och förberedelser som framförallt underlättar för er inför kursen är att hantera er utrustning i vintermiljö, göra upp eld med eldstål, funkar dessa handskar eller inte. Även om en del av er inte bor i ”klassisk” vintermiljö så kan ni ändå ge er ut på en dagstur med övernattning för att få erfarenhet av hur mycket kläder behöver jag på mig när jag går eller åker skidor i minusgrader, kan jag hantera ryggsäcken med handskar, håller min 15 år gamla termos eller sovsäck värmen tillräckligt bra etc.

Vi hoppas att denna information är till stöd för er när ni ska packa och förbereda er för kursen. Alla frågor (eller farhågor) som olika deltagare har kan vi inte förutse här utan är det något ni undrar över så hör av er. Vi föredrar mail eftersom vi då kan vidarebefordra fråga och svar till alla i kursen men om det är en ”krånglig” fråga så tveka inte att ringa.

 

gkvinter@overleva.eu
070-25 75 222

Med vänlig hälsning

Niclaz Wictorsson
Svenska Överlevnadssällskapet